¤J
¤F
¤M
¤A
¤M
¤J
¤J
¤A
¤S
¤O
¤N
¤D
Broccoli
Kategorier:
Kan ersättas med:
Recept med broccoli:
På andra språk:
Broccoli
Ämne |
Mängd
|
Vitamin A |
4,8754,875 % av RDI 39 retinolekvivalenter
|
Vitamin B6 |
0,149999999940,15 % av RDI 0,21 mg
|
Vitamin B12 |
00 % av RDI 0 µg
|
Vitamin C |
110,6666639110,667 % av RDI 83 mg
|
Vitamin D |
00 % av RDI 0 µg
|
Vitamin E |
3,999999999964 % av RDI 0,36 mg
|
Folat |
5656 % av RDI 175 µg
|
Fosfor |
13,50000002713,5 % av RDI 81 mg
|
Jod |
0,6666666670,667 % av RDI 1 µg
|
Järn |
6,734693877786,735 % av RDI 0,66 mg
|
Kalcium |
7,757,75 % av RDI 62 mg
|
Kalium |
10,0606059610,061 % av RDI 332 mg
|
Magnesium |
7,3015872917,302 % av RDI 23 mg
|
Niacin |
3,753,75 % av RDI 0,6 mg
|
Riboflavin |
8,571428571488,571 % av RDI 0,12 mg
|
Selen |
1,1111111111,111 % av RDI 0,5 µg
|
Tiamin |
6,666666666646,667 % av RDI 0,08 mg
|
Zink |
55 % av RDI 0,4 mg
|
Broccoli fryst
Ämne |
Mängd
|
Vitamin A |
55 % av RDI 40 retinolekvivalenter
|
Vitamin B6 |
0,085714285680,0857 % av RDI 0,12 mg
|
Vitamin B12 |
00 % av RDI 0 µg
|
Vitamin C |
71,999998272 % av RDI 54 mg
|
Vitamin D |
00 % av RDI 0 µg
|
Vitamin E |
14,1111111109714,111 % av RDI 1,27 mg
|
Folat |
31,6831,68 % av RDI 99 µg
|
Fosfor |
8,5000000178,5 % av RDI 51 mg
|
Jod |
|
Järn |
5,204081632835,204 % av RDI 0,51 mg
|
Kalcium |
3,8753,875 % av RDI 31 mg
|
Kalium |
5,75757575,758 % av RDI 190 mg
|
Magnesium |
5,7142857065,714 % av RDI 18 mg
|
Niacin |
2,52,5 % av RDI 0,4 mg
|
Riboflavin |
2,142857142872,143 % av RDI 0,03 mg
|
Selen |
00 % av RDI 0 µg
|
Tiamin |
4,166666666654,167 % av RDI 0,05 mg
|
Zink |
3,53,5 % av RDI 0,28 mg
|
Blomkål och broccoli : Produktion och handel
Största exportländer
Hela listan »
Mängd avser för spannmål: ton, boskap: antal djur, fjäderfä och gnagare: 1000-tal djur, bin: kupor
Källa: FAO, 2009. Klicka för större karta.
Import till Sverige
Land |
Mängd |
Värde
|
Italien |
1 745 |
21 287 864 kr 2 000 258 euro
|
Frankrike |
1 418 |
15 066 788 kr 1 415 711 euro
|
Spanien |
1 098 |
11 822 340 kr 1 110 855 euro
|
Tyskland |
870 |
10 498 544 kr 986 468 euro
|
Nederländerna |
729 |
8 539 632 kr 802 404 euro
|
Danmark |
209 |
1 606 920 kr 150 990 euro
|
Hela listan »
Mängd anger för spannmål: ton, boskap: antal djur, fjäderfä och gnagare: 1000-tal djur, bin: kupor
Källa: FAO, 2009. Klicka för större karta.
Import till Finland
Land |
Mängd |
Värde
|
Tyskland |
8 519 |
35 566 496 kr 3 341 912 euro
|
Frankrike |
6 625 |
30 034 100 kr 2 822 075 euro
|
Nederländerna |
6 527 |
25 817 848 kr 2 425 906 euro
|
Sverige |
4 487 |
24 547 616 kr 2 306 552 euro
|
Danmark |
612 |
3 305 664 kr 310 608 euro
|
Estland |
113 |
879 980 kr 82 685 euro
|
Hela listan »
Mängd anger för spannmål: ton, boskap: antal djur, fjäderfä och gnagare: 1000-tal djur, bin: kupor
Källa: FAO, 2009. Klicka för större karta.
Största producentländer
Hela listan »
Mängd avser för spannmål: ton, boskap: antal djur, fjäderfä och gnagare: 1000-tal djur, bin: kupor
Källa: FAO, 2009. Klicka för större karta.
Broccoli (förr även sparriskål[1]) är en kålsort, nära släkt med blomkålen, som går att odla över större delen av Skandinavien. De är de nästan utslagna blomknopparna vi äter.
Av utslagna blommor kan man själv odla broccoligroddar.[2]
”Sparrisbroccoli” kan syfta på långa, unga skaft med små blomknyten från vanliga broccolisorter, eller mer specifikt på broccolivarianten broccolini.
Miljöpåverkan
Närodlad broccoli är ett mycket bra miljöval under säsong, då den är härdig och kan odlas på friland långt norrut[3]. Nordeuropeisk, frilandsodlad broccoli kan gå att hitta redan i april[4]. Under övriga tider kommer den färska broccolin från Sydeuropa.
Fryst broccoli kommer ofta från Medelhavsländerna, men ibland också från Nord- eller Mellanamerika.
Hållbarhet
Broccoli förvaras bäst i plast, i kylskåp. Den står sig då ett par veckor, medan den blir gul och tappar smaken redan efter ett par dagar i rumstemperatur.
Det går utmärkt att frysa in broccoli både färsk och tillagad.
Näringsvärde
Länkar
- ↑ Svensk kulturväxtdatabas, läst den 16 maj 2011
- ↑ Broccoli.nu
- ↑ Fobo, läst den 16 maj 2011
- ↑ Säsongsguide, Centrum för Tillämpad Näringslära, mars 1999
Majas klimatpyramider
Majas klimatpyramider är kokboksförfattaren Maja Söderbergs säsongsguide, som förutom att visa vad som är i säsong också är balanserade ur närings- och hälsoperspektiv. De är utarbetade av Maja Söderberg och nutritionist Camilla Gard, och visas på Säsongsmat.nu med deras tillåtelse. För en del råvaror skiljer sig säsongsbedömningen från vår, beroende på vilka krav man ställt på när något är i säsong.